Jochen Volz, chef för Pinakoteket i São Paulo, och Johan af Klint från Stiftelsen Hilma af Klint

För första gången någonsin kommer 130 av Hilma af Klints verk att visas i Sydamerika. Utställningen invigs den 3 mars på Pinakoteket i São Paulo och pågår t o m den 16 juli 2018. Med anledning av denna fantastiska möjlighet att se svensk konst i Brasilien fick konsulatet en exklusiv intervju med Johan af Klint och Hedvig Ersman från Stiftelsen Hilma af Klint.

Mer information om utställningen.

Berätta kort för våra läsare vem Hilma af Klint var.

Hilma af Klint tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungl. Konstakademien i Stockholm. Hon kom från en sjöofficerssläkt, och växte upp i Stockholm och på Adelsö i Mälaren.

Efter utbildningen hade hon i en ateljé i det s.k. Ateljéhuset som låg i hörnet mellan Hamngatan och Kungsträdgården i Stockholm. Denna fastighet var dåtidens kulturella centrum i Stockholm, med Blanchs Café och Blanchs Konstsalong på bottenplanet. Där stod striden mellan Kungl. Konstakademins konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse.

Fram till 40-årsåldern var Hilma af Klint en klassisk konstnär. Hon verkade främst inom porträtt- och landskapsmåleri, och tecknade även bl.a. illustrationer i form av botaniska studier och andra beställningsuppdrag.

Hilma af Klint var tidigt intresserad av andevärlden. Västvärlden genomgick en industriell- och kunskapsrevolution, och många kände ett behov av andlig och/eller religiös näring som motpol. Spiritism och spiritualism var gängse.

Hilma af Klint engagerade sig inom Rosenkreutzarna, Teosofin och senare även Antroposofin. Med fyra andra kvinnor bildade hon 1896 en grupp, kallad ”De Fem”, som höll andliga sammankomster. De uppfattade att de kom i kontakt med andliga väsen som de kallade ”De Höga”. Efter tio års esoteriska övningar inom ramen för ”De Fem”, upplevde Hilma af Klint att hon utvalts av ”De Höga” att utföra ett stort uppdrag. Hon skulle utföra ”Målningarna till Templet”. Detta arbete, som upptog henne mellan 1906 och 1915, skulle komma att förändra hennes liv. Den konst som hon utvecklade hade inget gemensamt med det hon någonsin målat eller ens sett. Idag kallar vi det abstrakt, men det var då ett helt nytt formspråk.

Det finns inga belägg för att Hilma af Klint skulle ha varit involverad i den abstrakta konstteorin som utvecklades av hennes samtida manliga kollegor, eller att hon på något sätt var delaktig i den tidiga Modernismens utveckling nere på kontinenten. Trots detta kom hon fram till ett liknande, icke föreställande formspråk.

”Målningarna till Templet” består av 193 tavlor, uppdelade i ett flertal serier och undergrupper. De utgör ett av de absolut första abstrakta konstverken i västvärlden.

När Tempelserien var slutförd 1915, målade hon 1916-1920 analyser av omvärlden i abstrakt form, med ännu bredare tematisk och formmässig variation.

Hilma af Klint förstod det unika i sitt skapande. Hon hade en vision om att hennes konst skulle bidra till att påverka människans medvetenhet, eventuellt även i förlängningen hela samhället. Hon ansåg dock att hennes samtid inte var mogen.

När Hilma af Klint avled hösten 1944 efterlämnade hon över 1 200 nonfigurativa verk som aldrig hade visats för någon utomstående, samt 124 anteckningsböcker. I anslutning till testamentet angav hon en tjugoårig tidsfrist innan hennes livsverk fick visas offentligt efter hennes död.

Finns det något som gör hennes konst speciellt relevant i dagens samhälle?

Att Hilma af Klint, som levt som en pliktskyldig, ogift, självständig och nyskapande konstnär i början av förra seklet, aldrig vågade visa sina verk för några utomstående, och att hon i anslutning till testamentet fastställde att de inte fick visas förrän 20 år efter hennes död, är både fascinerande och sorgligt.
Hon ansåg att hennes omvärld inte var redo att ta emot hennes konst. Men hon hoppades att framtiden skulle vara det. Uppskattningen som hon väcker idag visar att hon nog hade rätt. Framtiden är nu.

Vårt samhälle genomgår en revolution, där kvinnans ställning befästs i allt högre grad. Den senaste höstens #metoo rörelse visade tydligt att det fortfarande finns mycket att förändra innan samhället blir jämlikt på riktigt. Ur den aspekten är det spännande att upptäcka att en kvinna långt uppe i Skandinavien utvecklade non-figurativ konst så tidigt som 1906. Hilma af Klint föregick bevisligen Kandisky med flera år, Kandisky som annars tillskrivs vara den som först målade abstrakt konst. Det medför en revolution av den gängse historieskrivningen, som traditionellt varit övergripande mansdominerad.

Hilma af Klint är inte den enda kvinnliga konstnären som nu lyfts fram i ljuset. Många andra kvinnliga talanger, inte bara inom konsten, kommer att träda fram ur historiens amnesi.

Jag tror också att vi blir mycket nyfikna på att Hilma af Klint ansåg att hennes konst avbildar en annan verklighet än den omedelbart synliga, och att den skulle förmedla budskap från andra dimensioner.

I vårt sekulära västerländska samhälle har vi förlorat kontakten med andligheten. Religion och tron på övernaturliga krafter bemöter vi med skepticism. Vi upplever dem snarast som hotfulla än som något positivt, än mindre som frälsande. Trosfrågor diskuteras dock mycket, både i media och folk emellan, eftersom vi lever i en globaliserad värld där vår sekulariserade kultur konfronteras med andra, där religionen spelar en mycket större roll än hos oss.

Samtidigt fascineras vi idag av våra skärmar, vi är som hypnotiserade av den andra världen på andra sidan den självlysande rutan. Vår hänförelse av den digitala världen kan ses som den moderna, uppkopplade människans tillflykt till en annan dimension.

Därför är det spännande att upptäcka en konstnär som övertygat och ohämmat inspirerade sig av andra dimensioner i sitt skapande. Det är både mycket otidsenligt och enormt modernt.

Vad är mest kännetecknande för hennes verk?

Hilma af Klints konst kan läsas och uppskattas på flera plan.

För Hilma af Klint var andligheten mycket viktigt. Det var upprinnelsen till konstverken, deras andemening och ”raison d’être”. De skulle förmedla ett budskap till mänskligheten, och har ett starkt inslag av symbolik. En stor del av symboliken hon använde känner man igen från teosofin. Hilma af Klint utvecklade även egna symboler, både i former som i färgval. De anteckningsböcker som Hilma af Klint lämnade efter sig behandlar just symboliken och betydelsen i tavlorna.

Men Hilma af Klint medgav att hon personligen inte hade ”nyckeln” till hur hennes tavlor skulle läsas. Det innebär att vi är fria att läsa och tolka hennes verk, var och en på sitt sätt. Många betraktare känner att tavlorna kommunicerar med dem, eller i varje fall att de uttrycker “något”.

Uppseendeväckande ur konstnärligt perspektiv är den revolution Hilma af Klints konst genomgick tiden innan 1906. Utan den progressiva övergång man annars skulle förväntat, slog hon över från ett trevligt, välordnat och traditionsenligt måleri till att skapa på ett absolut fritt och okonventionellt sätt. Serien “Urkaos”, som är den första abstrakta serien, är målad med otämjd kraft, med vilda penseldrag, på ett helt oakademiskt vis.

Hilma af Klint arbetade med en klar och pigmentstark färgpalett, som vi idag uppskattar men som var helt ny på den tiden. Färger som rosa, violett, turkost, signalrött och stark orange färg är utmärkande.

Teknikmässigt är Hilma af Klints utveckling också fascinerande. Konstnärer specialiserade sig ofta på en teknik, som blev den deras kännetecken. Hilma af Klint målade i olja, i gouache, i tempera, i akvarell och med bladmetall, och gärna med flera tekniker samtidigt. Hon var öppen för att pröva nya tekniker och nya uttryckssätt hela livet igenom. I ett senare skede i livet inspirerades hon av Rudolf Steiners antroposofiska konstprinciper och började arbeta i akvarell med flytande färg. Hilma af Klint använde sig även av svart som färg, vilket var ”förbjudet” på den tiden

Storleken på vissa tavlor är också spektakulär, inte minst tavlorna i serien ”De Tio Största” som är c:a 2,40 x 3,20m. Hilma af Klint målade dem med duken liggande på golvet i ateljén, eftersom hon hade inte de nödvändiga resurser för att måla dem stående. Själv var hon tvungen att kliva på duken för att nå med penseln. På vissa verk kan man än idag se fotspår av hennes skosula!

Varför valdes Brasilien som första plats att visa denna utställning på i Nord- och Sydamerika?

Stiftelsen Hilma af Klint har inte som sedvänja att själva ansöka om utställningar utan det är museerna som vänder sig till oss.

Sedan den fantastiska respons som utställningen på Moderna Museet 2013, är Hilma af Klint välkänd och uppskattad i Sverige och Skandinavien idag. Vår ambition är nu att få ut Hilma af Klint ut i den vidare världen, på alla kontinenter. Vi erhöll en förfrågan från Pinakoteket och tyckte att det var intressant om Hilma af Klint kunde jämföras med andra brasilianska konstnärer.

Vicekonsul Peter Johansson och Johan af Klint på Pinakoteket i São Paulo

Vad är det för verk vi kommer att få se i São Paulo?

Utställningen Hilma af Klint : Mundos Possíveis [Hilma af Klint : Possible Worlds] kommer visa 130 verk av Stiftelsen Hilma af Klints samlingar.

Utställningen innefattar flera hela serier : bland annat hela den första serien abstrakta tavlor, kallad ”Urkaos”, från 1906, hela serien Atomen från 1917, serien med studier över de olika religionerna från 1920. Höjdpunkten blir den kompletta serien ”De Tio Största” som hon målade 1907, vars gigantiska tavlor avbildar livets 4 skeden.

Utställningen kommer även att visa ett flertal tavlor som aldrig visats för allmänheten tidigare.

Vilka är framtidsplanerna för Stiftelsen Hilma af Klint?

Nästa utställning blir också en separatutställning. Den 12 oktober öppnar en retrospektiv utställning på Guggenheim museum i New York. Det blir den första separatutställningen i USA. 163 verk av Hilma af Klint kommer då att visas.

I november öppnar Städtische Galerie im Lenbachhaus i München utställningen World Receivers. Georgiana Houghton—Hilma af Klint—Emma Kunz. Det blir en komparativ utställning över dessa tre kvinnliga konstnärer som alla var pionjärer inom abstrakt och symbolistisk konst, och djupt engagerade inom esoterismen.

Fler spännande utställningar är för närvarande under förhandling, för flera år framöver. De kommer att annonseras vartefter som de bekräftas.

Om man är intresserad av att se fler av af Klints verk – var kan man göra detta?

Stiftelsen Hilma af Klint har inga egna lokaler och bedriver ingen museal verksamhet, så vi har själva inte möjlighet att ställa ut några verk.

Stiftelsen har ingått ett långvarigt samarbete med Moderna Museet i Stockholm, som bland annat säkerställer att Stiftelsen erhåller professionell sakkunskap, samtidigt som Hilma af Klints verk kontinuerligt visas i Stockholm, Sveriges kulturcentrum och Hilma af Klints hemort. Moderna Museet kommer permanent att ställa ut ett urval tavlor av Hilma af Klint, med ambitionen är att de byts ut en eller två gånger om året.

På Moderna Museet i Stockholm hänger för närvarande 13 verk av Hilma af Klint.

Fram till mitten av mars finns även en tavla utställd på galleriet CF Hill på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

 

Hilma af Klint: Intervju med Johan af Klint och Hedvig Ersman
There are no products in the cart!
X